mamma och Wiggo

Åhh va jag är tacksam för att alla mina nära o kära e friska och krya! Såg precis "på liv och död" på ettan. Handlade bla om en liten pojke som hade en tumör på levern o va tvungen o levertransplaneras. 1 år va han. Oj va jag grät! Så hemskt. Man tänker ju på Wiggo och om man själv hade varit i den situationen. Men usch så får man inte tänka. Bara vara glad för att han e frisk.

Nu saknar jag honom...han e hos mormor och morfar o sover! Han har inte velat sova på nätterna på hela veckan o Roger jobbar morgon så jag tyckte de va jobbigt i förmiddags. Mamma o pappa var här en liten sväng o då sa mamma att han kunde sova där i natt för hon e ledig imorrn. Snällt av dem!!! Det kommer ju i fatt en efter ett tag de där med sömnen. Stackars lille plutten e snorig och hostig åsså e det säkert tanden som spökar så han har skrikit en massa. De e frusterande när det knappt går o trösta honom. På dagarna har han varit pigg och glad så det e nätterna som inte har varit så roliga. Hoppas det vänder nu!!!!

I tis va vi på ugglebadet...kanske inte så smart nu i efterhand, hihi! För det va på natten sen som han blev förkyld igen. Sen firade jag o Roger tvåårig bröllopsdag. Vi va o såg män som hatar kvinnor o käkade på cats. Mysigt!!! Igår va de babysång o sen sprang jag o Erica femman o på kvällen va Louise o Tobbe här. Precis när vi skulle sätta oss och äta välte Wiggo ut bringaren med vatten. 1 liter vatten e rätt mycket, hihi!!! Idag va vi på babycafét o sen va jag o solade o efter det hade jag pumpen.

Nu måste jag hoppa i säng! Känns konstigt o kunna sova en hel natt. Har man inte gjort på 7 månader. De andra gångerna vi har lämnat Wiggo har vi ju varit på fest o inte kommit förrens mitt i natten!

Sjukt ändå vad man kan sakna sitt barn!!!! Men snart kommer Wiggiluren igen o får träffa en utvilad mamma.